En ny värld har öppnat sig

Våran lilla Linus är en helt annan pojke i år än han var ifjol vintras. Tänk att de kan utvecklas så mycket på ett år, tyckte han blev stor pojke då han fyllde fyra, men nu känns han ju som storaste karln. Ifjol vägrade han blankt stå på vare sig vanliga eller slalom skidor, och skridskorna var helt omöjliga att stå på.

Men nu är han så öppen att pröva på nytt ivrig att försöka igen och igen. Jag önskar att jag hade hans optimism och iver över alla nya saker man kan lära sej. Då vi var andra gången den här vintern och skrinna försökte jag uppmuntra honom med att: "Några gånger till så kommer du att skrinna hur bra som helt". Varpå han svarade, men jag kan ju redan skrinna, men jag kan bara inte så fort. Alltså, det är ju så man ska tänka, jag sku ha kunna bita mej i tungan över mitt negativa tänkande, klar att man ska vara nöjd över vad man presterat!!

Igår kväll var vi igen till skridskobanan och nu var han redan snabb, han sprang omkring på isen, men helst låg han och fångade bollen då jag förskte göra mål. Lilla gubben, en helt ny värld har öppnat sej för honom.